Alla i min närhet vet att velja är ett ord jag inte ens kan stava till och om inget stort under sker kommer jag nog aldrig att lära mig stava till det heller, välga.

Idag kom jag till klubben strax före fem, platsliggning med skott vid det var målet hur som helst. Emil fick mat och sen knatade vi i sakta mak till skogs där Staffan, Sussi, Daniel och Anna vallat och körde uppletande. Satte fast, höll på att skriva Emil..., Peps i ett träd och tittade sen på när de andra tränade. Måste säga att jag är nöjd med hur hon uppförde sig som uppbunden.

Min tur. Fyra grejer i den fullstora rutan, brukar träna korridor för att få bort springet... Börjar alltid i mitten och idag inget undantag. Men vilken hund, full fart, för full fart. Hon plockade i och för sig sina fyra föremål men raka skick finns inte. Tyvärr tänker jag sällan till just i uppletandet utan det blir oftast som alla andra kör... SÅ ta tag i min egna träning och tänk till!

Inga skott hördes så vi konstaterade att det förmodligen inte blivit nån platsliggning än. Detta var ju mitt mål men när vi knatat tillbaka, Emil på Staffans axlar- tusen tack för det! så var det ingen direkt indikation på att det skulle bli så jag knallade in. Hade lovat Emil risifrutti så med två öppna burkar risifrutti och Peps nyss inkommen (Daniel höll i henne ute men skulle kommendera just ja...) kommer Anna in o frågar om jag inte ska lägga?
Kände då att jag inte var redo (är det så att jag undviker att träna?) och att det bara skulle bli stressigt, vilket i och för sig kan hända på tävling men jag valde att inte lägga. När det efter träningen var dags för hemfärd var jag trots allt nöjd med mitt val och det är ju det viktigaste!

Kramis