Känner att jag sitter med ett leende på läpparna och tittar på när Emil tar emot en bit kex (observera uttalet ;-) ) och stoppar den i munnen. Han tar emot en bit till och den hamnar också i munnen. Han hade ju gjort likadant med småsten så det är inte kexbiten som är det spännande utan att han stoppar det i munnen, bara så där. Hihi, va roligt det är med utveckling. På tal om det så har han nu börjat att ta sig framåt på ett enastående sätt, snabbt och näst intill krypande. Detta är också riktigt roligt men kabelproblemen intensifieras ju. Undra varför han är så intresserad av dem? Å hur får jag honom att låta bli? Som jag tidigare sagt så föredrar jag förbudsträning med hund...
Idag har svärfar varit här och fikat och Emil fick nog en ny favorit eftersom han fick smaka på kanelbulle och det gick hem :-).
Igår var det sista avsnittet av Matakuten och efter att ha sett dessa program har jag blivit riktigt E-medveten. Läser de flesta innehållsförteckningar (Ja, de flesta. Chokladen är ju självklart undantagen!) och väljer numera att eventuellt betala lite mer och slippa en massa tillsatser. Har bland annat börjat köpa färska kycklingfiléer, de jag brukade köpa innehöll 80% eller 87% kyckling och resten vatten!
VARFÖR ska jag köpa vatten när jag vill ha kyckling?
Nu är det dags att ta ut den hela grillade kycklingen och förbereda middagen.
Kram och hej!