... att spåra!

Inspirerad av Sussi gjorde jag nåt jag inte brukar och la ett spår till min hund. Brukar låta andra lägga för att inte kunna ha några förutfattade meningar. Spåret låg på åkern och när jag öppnade ytterdörr'n såg vi den vita rumpan som skuttade från stocken och ut i skogen. Hoppsan tänkte jag. Inkräktare, vem är du? tänkte Pepsi skällande med raggen rest. Ja, ja, detta ska bli spännande. Första spåret för säsongen och en start som detta... Lugnade henne och hoppade sen ÖVER diket och vi gick fram till min markering. Hon tittade mot skogen ett par gånger men sög sen spåret och hoppsan! Där stod råbocken i skogsbrynet, skällde på oss och skuttade sen iväg skällandes. Pepsi blev återigen störd och skällde på honom men jag lugnade, avledde med godisletande och så fortsatte vi att spåra. Hon tog pinnen, slog lite i vinkeln men löste problemet. Hittade nästa pinne, fixade vinkeln och nästa och sen slutet!

Åh, va ljuvligt och härligt det är! Nu är vi på gång!