Åh, jag har såna stora ilandsproblem. Eller nja, inte så illa som killen på radion vars röda Ferrari var för låg för infarten så han var tvungen att backa upp, så illa är det inte utan det är kanske sådär lite lagom illa när jag tänker efter... Sen i söndags har jag letat och letat och letat efter mitt skärp, det där bruna med ett helt mässingsfärgat spänne. Jag har frågat Anders otaliga gånger om han sett mit bälte men inte denna gången heller är svaret jag får. Har ett par favvojeans som jag har velat ha i början av veckan men dessa jeans är alldeles för stora i midjan, vilket iofs de flesta av mina brallor är då jag gärna vill ha dem över höfterna. Så trots-Vonka har gått i dessa jeans ändå! Med följden att jag dagarna i ända har gått och dragit i byxorna för att inte tappa dem helt, ja nästan så... Visst är det ett riktigt ilandsproblem jag har? Men nu har jag löst problemet, hittade bältet under mina shorts, undrar bara vem som lagt det där???

I fredags kom mor och far på spontanbesök, skitkul! Och det riktigt roliga är att Emil gladeligen vill vara hos dem båda! Hoppas det kommer gå lika bra att skola in honom på dagis/dagmamma i augusti. Vi har spelat fia, jag och mamma i bolag mot pappa och Anders. Tyvärr så står det 2-1 till lag karl, suck! Men det är sååå roligt och en särskild hatkärlek råder mellan lagen.

Jag tror jag har världens bästa svärfar, Kalle eller Stig som han faktiskt heter. I ett par veckors tid har han krattat vår tomt och kört sten, sten och sten från den. Det är sviter sen vi grävde grunden i höstas. När han ansåg sig vara klar med detta tog han med oavtruten energi tag i vår ved hög och... nu är all ved inkörd. TACK! TACK!

Funderar på en löprunda eller en cykeltur... Hmmm, vem vet inte du vem vet inte jag?